Skanörs gamla kyrka var en fristad för lokalbefolkningen under den historiska Backafloden stormen 1872: när översvämningen slog till flydde människorna i Skanör, till kyrkan och ställde sig på kyrkbänkarna för att undkomma vattnet. För att hedra denna historiska händelse och för att utnyttja en byggnad som annars står tom en stor del av tiden, Vellinge valde kommunen att renovera kyrkan till den första officiella evakueringsanläggningen i Skanör, och den invigdes som Trygghetstornet år 2042, exakt 170 år efter Backafloden.
Mycket av byggnadens ursprungliga arkitektur har bevarats: under renoveringen installerades en upphöjd plattform runt mittskeppet för att kunna ta emot ett större antal evakuerade och för att säkerställa att anläggningen är tillgänglig för funktionshindrade och äldre personer. Kyrkan används naturligtvis fortfarande för religiösa ceremonier - bröllop här har blivit ganska populära under de senaste åren - och det finns guidade turer som berättar om stadens och kyrkans historia, samt beskriver de senaste insatserna när det gäller katastrofförebyggande och evakueringsplanen för Skanör. Du kan till och med gå upp på plattformen och se förvaringsskåpen som innehåller en hel rad nödförnödenheter: fältkök, konserver, ficklampor, handvevade radioapparater, allt finns här!
Den gamla kyrkan har också blivit en symbol för den svenska regeringens nollvision i Skåne, och av initiativet trygghetstornet som lanserades samtidigt. I Vellinges fotspår är nu alla kustkommuner skyldiga att bygga evakueringstorn i områden där det finns en stor risk för översvämningar. Initiativet kritiserades då för att vara radikalt och överambitiöst, eftersom evakueringstorn vanligtvis byggs i tsunamiriskområden där flodvågorna kan bli flera meter höga; regeringen kontrade dock med att tornen kanske inte behöver vara så höga, men de behövs fortfarande i områden där det är svårt att evakuera folk till högre mark (vilket är fallet i stora delar av Skåne).
I hopp om att avstigmatisera tornen och få människor att känna till dem har regeringen uppmuntrat kustsamhällen att se sina torn som landmärken. På många platser har man till och med gått så långt att man låtit medborgarna rösta om tornens utformning, vilket har resulterat i en del ganska udda försök att skapa ett lokalt "varumärke". I Åhus, har ett torn i form av en ål blivit favoritförslaget, som en hyllning till områdets mest kända livsmedel, men det finns ännu ingen välrenommerad arkitekt knuten till budet. På annat håll ryktas det att flera samhällen har en pågående tvist om vem som ska få bygga ett torn i form av en spettekaka, i samband med firandet av Skånes lust för sötsaker kulinariska arv.
Svenska 
English (UK)