Även om Östra Torn sedan längde slukats upp av Stor-Lund , finns här fortfarande "bykänslan" kvar - speciellt nu, när den bullriga E22:an som ligger strax väster om Östra Torn numera är tyst och därav inte den dödliga skiljelinje som den en gång var.
Tiden är sedan länge förbi då Östra Torn var hem för ett betydande antal studenter vid Lunds universitet, även om det finns en hel del som bor på loft och i gästrum i de familjehus som präglar området. Dessa familjer är i sin tur inte lika ofta knutna till den akademiska världen som de var vid sekelskiftet... men här finns ändå många bokmalar och det är generellt en avslappnad atmosfär, trots vad som skulle kunna betraktas som ett slags avancerad gentrifiering.
Förebilden för denna process skulle säkert vara det tidigare beryktade studentbostadskomplexet med namnet "Djingis Khan" (ja,du läste rätt). Djingis Khan byggdes i början av 1970-talet av den berömda arkitekten Kjell Åge Nilson och bestod av mer än 300 lägenheter avsedda för studenter med familjer - vilket i sig var en radikal idé på den tiden - och byggdes av prefabricerade enheter som tillverkades någon annanstans i Lund, i en fabrik som stängdes några år senare.
Djingis blev en regelbunden bostadsrättsförening (eller samägd bostadsrätt) för länge sedan, men dess något anarkistiska attityd, tillsammans med traditioner som den årliga Bananfesten på gården som förblir ett outplånligt inflytande på den lokala scenen och ger de mer nyktra invånarna i Brunnshög något att skvallra om.
Svenska 
English (UK)