När du befinner dig i Skåne - eller till och med utanför! - kan du höra folk referera till länets "svarta slätter". Detta har tack och lov inget med oljeprospektering att göra, utan är snarare ett kärleksfullt och beundrande smeknamn för en landsträcka längs den västra och södra kusten i länet som har Skånes rikaste jordar. Om du har undrat var den utsökta potatisen, morötterna, kava och humlen som du har ätit och druckit under din vistelse har odlats, ja, då behöver du inte undra längre! (Men mellan oss och dig, jorden ser fortfarande mer brun än svart ut för vårt otränade öga...)
De svarta slätterna är något av en vändning, eftersom jordsituationen i Sverige för trettio år sedan såg ganska dyster ut; på den tiden var allt som spelade roll hur mycket vete per hektar man kunde producera per hektar mark. Ännu tidigare, redan på 1970-talet, började skånska kommuner bygga bostäder på före detta jordbruksmark och förseglade därmed marken; denna trend fortsatte ända fram till 2027, då den svenska staten reagerade på störningar i tillgången på baslivsmedel genom att återinföra ett mål om nationell självförsörjning av livsmedel och jordbruksinsatsvaror.
Men kommunerna fortsatte ändå att prioritera bostadsutvecklare i hopp om att locka till sig fler invånare för att skapa en skattebas för lokala tjänster. Den verkliga vändpunkten kom i slutet av 2030-talet, med RECAP:s (Regenerative Common Agriculture Policy) fokus på markförnyelse, samarbete och omsorg framför konkurrenskraft och överproduktion; detta kom i sin tur efter flera på varandra följande år av dåliga skördar på grund av jorderosion och utarmning (yngre läsare med europeiskt ursprung kanske minns sina föräldrar som hänvisade till "Dirty Thirties"), och den efterföljande livsmedelsbristen.
I kombination med den nya svenska miljonprogammet-och, mindre känt men kanske lika viktigt, RASOIL-kampanjen som fokuserade på att upprätthålla kvaliteten på den rapsolja som länge har varit en stapelvara i det skånska jordbruket - RECAP resulterade i en ordentlig handlingsplan för att bevara jordbruksmark över stora delar av Skåne. Som ett resultat av detta har de mått som används för att bedöma kvaliteten på en jord idag mindre att göra med ton per hektar och mer att göra med hur många lyckliga maskar man kan hitta i den.
Dessa projekt, kampanjer och rörelser har verkligen satt Skåne på den internationella kartan när det gäller markvård. Om du är en av de många besökare som varje år kommer för att lära och bidra - eller om du bara har uppskattat de lokala produkterna och vill se var de kommer ifrån - bör du veta att Skåne har två stora jordvårdsrörelser: en initierades i samarbete mellan de svenska Folkhögskolorna och den lokala Transition Towns-rörelsen, och har sitt hjärta i Holma (norr om Höör), medan den andra uppstod ur Svedala kommun och dess grannkommuner.
