Vänd dig inte till oss för att få råd om stil; Rough Planet-teamet består främst av författare, och - med några få anmärkningsvärda undantag - så är det inte en grupp som är känd för att klä sig snyggt.
Men att klä sig praktiskt? Det förstår vi! Så här kommer några tips till nyanlända som undrar hur de ska hantera vädret.
Höst och vinter? Tröjor och strumpor
För er som reser från varmare breddgrader, packa varma kläder! Eller om du inte har några - eller om du reser lätt för att hålla nere kostnaderna för bagaget - se till att besöka någon av de många bytesaffärerna, där det alltid finns varma saker att få tag på, förutsatt att du inte är alltför noga med hur de ser ut. På hösten och vintern är termostaten i de flesta skånska hem inte högre än 19 grader, på grund av långvariga energieffektivitetsåtgärder för att möta den sänkta kapaciteten hos ett koldioxidsnålt värmesystem (se nedan). Det flexibla elnätet innebär också att golvvärme och värmepumpar kan stängas av tillfälligt, så det är klokt att ha ett par tofflor också.
När det gäller utomhustemperaturer... ja, vi är inte typen som chansar eller gör förutsägelser. Även om snö blir allt ovanligare i Skåne, särskilt i söder, kan årstiderna fortfarande överraska oss, som de gjorde under den "långa kylan" på 2030-talet ... och även om vintrarna i genomsnitt är varmare än vad de en gång var, är de verkligen inte T-shirtväder. Att ha en riktigt bra vinterjacka är förmodligen det viktigaste; halsdukar, mössor och handskar är lätta att skaffa lokalt, antingen från swap-shop eller från lokala upcycle-artisaner (beroende på din budget).
Vår och sommar? Solkräm och solglasögon
Under de varmare månaderna behöver du förmodligen inte så många råd. Du bör ha på dig så mycket som du känner att du behöver, om du inte hamnar på en av de många naturist/nudistplatserna, där det verkligen inte är bra att inte följa med strömmen, så att säga. Hattar är naturligtvis bra, men annars bör allt tas av ... och håll dina ögon för dig själv!
Nudister är dock inte de enda som på allvar bör tänka på att skydda sin hud. Att sola sig är visserligen ett gammalt skånskt sommarnöje, men solen är starkare än den var och hudcancer är en allvarlig risk, även för dem som håller sig till shorts och T-shirts. Biologiskt nedbrytbara krämer och oljor finns att köpa på apotek och i vissa butiker: så använd dem! Och ett par bra solglasögon kommer att rädda din syn på äldre dagar också...
Komfort kontra koldioxid: några kommentarer om Skånes värmesystem
Det svenska fjärrvärmesystemet hyllades en gång i tiden som en klimatvänlig pionjär. Efter energikrisen i början av 70-talet började landet avvänja sig från eldningsolja genom att satsa på biobränslen, avfallsförbränning och återvunnen värme från industriella processer. Och visst, det var en klar förbättring - men dess svagheter var uppenbara, åtminstone i efterhand. Om vi vill återvinna alla material, kan vi då verkligen förbränna en del av dem för att få värme? Och om vi behöver bevara skogar för alla slags arter, kan vi då med gott samvete använda biobaserade bränslen?
Skånska städer hanterade detta dilemma på olika sätt. Hässleholm, som omges av både skogar och skogslobbyister, fördubblade sin användning av skogsavfall för uppvärmning. De byggde nyligen ett system för att fånga upp den koldioxid som avges och skicka den till Norge för lagring på djupt vatten - det målades i en ganska snygg limegrön färg, så du kommer inte att missa det om du besöker värmeverket. Under lång tid hävdade staden att dess förbränning var koldioxidneutral, att träd växte upp igen för att fånga upp samma mängd koldioxid som de släppte ut när de förbrändes. Skogsbränderna under det smutsiga trettiotalet avslöjade dock att detta var en hägring, vilket fick EU att koppla bort bindning från utsläpp i sina räkenskaper.
Malmö, å andra sidan, såg till solen: den kommun såg till att solvärme skulle installeras i samma takt som solpaneler på stadens tak. Detta kombinerades med byggandet av stora underjordiska lagringsbassänger där värmen kunde lagras under de varma sommarmånaderna och användas under de kallare månaderna. Lokalbefolkningen erkänner gärna att vintrarna 32-35 var tuffa - precis som i hela landet - men det var innan lagringsbassängerna kom online, och många äldre lägenheter läckte fortfarande värme som durkslag. Men sedan dess har Malmö genom en kombination av lägre grundtemperatur i värmenätet, ökad spillvärme från Öresundsmetron och stora isoleringskampanjer lyckats skapa ett förbränningsfritt värmesystem som de med rätta är stolta över (och som många andra kommuner är lite trötta på att höra talas om).