En guide till ett Skåne utan koldioxidutsläpp

Om du reser utanför Skånes stadskärnor - och om du har tid och möjlighet att göra det rekommenderar vi det verkligen - kommer du troligen att behöva lite förnödenheter. Men slösa inte bort din tid på att leta efter de välbekanta logotyperna på din favoritbutik; fråga istället en lokalbo om vägen till den lokala lanthandeln.

Under större delen av 1900-talet (och en stor del av 2000-talet) hade dagligvaruhandeln en dominerande dynamik: större företag, större butiker, större parkeringsplatser. Så här i efterhand kan det verka lite ironiskt, men detta gjordes för bekvämlighetens skull: när i stort sett alla hade råd med en egen bil var det logistiskt att göra ett "storköp" en gång i veckan och handla mer än man realistiskt sett kunde bära på cykel eller till fots. Dessa större butiker, som ofta låg på billig mark mellan befolkningscentra, konkurrerade ut mindre lokala butiker, eftersom så kallade "stordriftsfördelar" och monopolmakt höll priserna låga, och särskilt landsbygdsbefolkningen blev beroende av dessa "big box"- butiker samt de bilar de körde.

Allt fungerade bra, ända tills det inte längre gjorde det: 2020-talets ökande bränslekostnader innebar att det kostade en hel del att köra ut från byn för att handla, även för dem som inte tänkte på sin utsläppsprofil, och de lokala alternativen hade för länge sedan gått i konkurs. Dessutom hade globaliseringen av livsmedelsproduktionen, som stormarknaderna var det ultimata uttrycket för, bytt bekvämlighet mot frånkoppling: frånkoppling från marken, från dem som arbetade på marken och från de saker som de tog fram från den. Resultatet blev oseriös konsumtion, avfall, ohälsosamma matvanor, engångsförpackningar och ständigt krympande marginaler för jordbrukarna. Det som en gång hade varit höjdpunkten av billig bekvämlighet för alla var plötsligt inte bara obekvämt utan också oöverkomligt och miljöförstörande.

Som du kommer att se på din resa runt Skåne, särskilt ute i byarna, har de gamla stormarknaderna ersatts av vad som traditionellt kallas lanthandlare . Dessa butiker finns i olika former och storlekar, beroende på lokala behov och traditioner, men har några gemensamma principer: de säljer främst livsmedel som produceras i regionen, prioriterar livsmedel från närområdet och de är fast beslutna att bevara den sociala aspekten av lokala butiker. Därför är många lanthandlare är också hem för kaféer, gallerier och aktivitetscenter; prata med någon bybo över fyrtio och de kommer att berätta med stor entusiasm hur spridningen av lanthandlare har återupplivat livet på landsbygden. De flesta följer också en strikt kooperativ ekonomisk modell, där lokala livsmedelsproducenter äger hälften av butiken medan personalen äger den andra hälften. På så sätt får bönderna en mer rättvis ersättning för sina produkter, samtidigt som priserna hålls tillräckligt låga för att kunderna ska återvända. 

En av de tidiga pionjärerna inom denna rörelse var Torna Hällestad Lanthandel: genom att kombinera en butik med en restaurang och evenemangslokaler har verksamheten blivit det sociala hjärtat i denna lilla by utanför Lund. Stanna till och smaka på det lokala maskrosvinet under våren och sommaren, eller på kantarell- och jordärtskockssoppan i början av hösten! Men nästan varje by har åtminstone en lanthandel, och du kommer alltid att vara säker på ett vänligt välkomnande, liksom de allra bästa av de lokala och regionala produkterna.

Företagsmodellen lever förstås kvar i de större städerna (där transportfrågorna inte är så akuta) och på ett fåtal platser som vänder sig till dem som har varit ovilliga att ge upp "det gamla sättet". En sådan plats är Burlöv, en kommun strax utanför gränsen till Stor-Malmö som tidigare främst var känt för sitt köpcentrum, som i stället valde att förverkliga drömmen om den helautomatiska och alltid öppna stormarknaden. I det tidigare köpcentret kan du hitta alla typer av livsmedel som förvaras i stora kylskåp och frysar, varav vissa (t.ex. avdelningen med exotiska frukter, kött och tobak) kräver en näthinnescanning för att öppnas på grund av de höga priserna på varorna och kostnaderna för att driva kylsystemen.

Stället kan vara ganska spöklikt, särskilt tidigt på morgonen när du kanske är den enda själen på plats - men tänk inte ens tanken att gå ut utan att betala, eftersom butiken har en helautomatisk drönarstyrka som stöldskydd (som kanske är beväpnad, beroende på resultatet av ett kommande lokalval). Burlövs megastore överlever till stor del tack vare sina vänskapliga relationer med Staffanstorps kärntekniska organisation, som ger företaget den sällsynta förmånen att ha låga elpriser som håller kylarna och frysarna igång, samt en lojal kundbas. Men oroa dig inte, SNO är bara kärnkraft till namnet - så åtminstone den bortkastade energin kommer från förnybara källor!